lissmedmera

And he stole from the rich and the poor and the not very rich and the very poor, and he stole all hearts away

Jag är så himla peppad på morgondagen att det nästan är skamligt. Sitter mer eller mindre och väntar på att det ska bli kväll så jag kan gå och lägga mig så jag kan kliva upp nån gång. Inte häftigt. Inte häftigt alls. Kan inte förstå varför inte alla sitter och vrider sig på stolarna framför datorn och bara önskar att det ska bli morgon.

Den här dagen har jag spenderat precis på det vis som jag spenderade sommarloven de där magiska åren då man var för stor för att leka och för liten för att jobba: Jag har läst. Idag har jag avvecklat två böcker ihopkrupen i min fantastiska öronlappsfotölj med regnet smattrandes utanför rutan och en kopp te i handen. Så skulle jag kunna leva mitt liv varje dag egentligen.

Cool tjej. Tro inget annat.

Det är så man vill spendera alla sina dagar, med någon picknick i gräset eller på en brygga därimellan förstås. Jag saknar tiden då man inte tänkte så mycket, inte brydde sig på samma sätt, inte hade samma ansvar. Jag är för stressad för att sätta mig ner och sträckläsa en bok nu... Det känns lite sorgligt faktiskt, det var ju så mycket vi förrut.

GILLAAAAAAAAAAAAAAA!