29: Mina ambitioner

Oj. OJ! Det här är något jag inte får plats med i ett blogginlägg. Mina ambitioner...hjälp, vart ska jag börja?

Så länge jag kan minnas har jag alltid siktat mot toppen i allt jag gör. Allt. Oavsett om jag egentligen borde. Oavsett om det egentligen är bra för mig. Oavsett om jag egentligen kan nå dit. Sån är jag, har jag inte lyckats till max är det i mina egna ögon ett misslyckande. Men ingen kan klara ALLT, det vet jag ju. Det är där prestationsångesten kommer in och spökar och ropar:
"Finns alltid där för alla!"
"Gör alltid allt alla ber dig om!"
"Svik inte!"
"Ha alltid alla rätt!"
"Ansträng dig alltid till max!"
"MISSLYCKAS INTE!"
Såklart har inte det här lett till bara gott. Såklart innebär inte det här att jag faktiskt alltid har presterat efter mina mål. Självklart inte.

Mina ambitioner är att alltid klara allt jag får för mig att klara. Oavsett om det är att få högsta betyg på matteprovet eller förändra världen för någon. Jag har extremt svårt att hantera mina egna misslyckanden, och dessutom extremt svårt att inse när jag inte misslyckats.

Det blir bättre. Numera kan jag till och med vara stolt över mig själv ibland när jag gjort något bra. Det kanske låter självklart, men för mig är det en stor grej. Och just nu finns det med på min lista över ambitioner att sänka mina krav lite. Vi får se om jag lyckas eller misslyckas!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0