lissmedmera

Jag tänker fatta mig kort: Kärlek är när man är beredda att offra något i livet för något annat. När man skulle kunna tänka sig att släpas efter en åsna över en grusväg i tio mil ifall man gör det för det som betyder något. Jag ger er ett scenario.

Vi säger att den hypotetiska personen Berit är livrädd för höjder. Men hennes katt, som hon älskar av hela sitt hjärta, klättrat upp i ett träd. Berit trotsar då sina rädslor, klättrar upp i trädet och räddar katten. Varför? Kärlek.

Ett till scenario. Hypotetiska Arne har hela sitt 43-åriga liv hållt av sin barndomsvän Britt-Inger, även om hon aldrig besvarat hans känslor. En dag får han reda på att hon är allvarligt sjuk och måste opereras för att överleva. Operation är dock för dyr för att hon ska ha råd med den. Han tar då hela sitt sparkapital från banken och säljer allt han äger av värde och betalar hennes operation. Varför? Kärlek.

Okej. Ni börjar förstå vart jag vill komma, eller hur? Vi tar en situation till. Kamilla är gravt alkoholiserad, och det enda hon verkligen bryr sig om i livet egentligen är sin tolvåriga dotter Sara, även om hon naturligtvis alltid blir försummad och har det jobbigt med sin alkoholiserade mamma. En dag säger Sara att om inte Kamilla blir nykter tänker hon se till att få bo någon annanstans och aldrig höra av sig till henne igen. Dagen efter skriver Kamilla in sig på en klinik. Varför? Kärlek.

Det jag försöker säga är väl något så pass klyschigt som att det inte finns något större än kärlek. Ingen rädsla som inte går trotsa för kärlek. Inget beroende som inte går bli av med för kärlek. Varken pengar, framgång eller något annat är mer värt. Man klarar sig långt här i livet om man har någon att älska och blir älskad tillbaka.