it slowly rises, your love is gonna drown

Livet fortsätter väl ungefär som vanligt, kan jag ju säga. Snart är det påsk, och innan dess har jag ungefär en miljon saker att klara av som jag mer eller mindre inte har börjat på. Nu är musikteater-arbetet iallafall avklarat efter dagens föreställningar, så då är det väl bara att göra en lista och komma igång antar jag.

Det känns som att den här bloggen blir mindre och mindre personlig för varje inlägg jag gör, och det är svårt att säga varför. Jag antar att jag anstränger mig så mycket för att inte skriva om allt som pågår i mig just nu att det inte ens blir några kryptiska inlägg. Vill man veta får man fråga och se vad man får för svar helt enkelt. Okej, nu fick jag det att låta som om jag går igenom någon slags kris här, vilket inte är fallet. Ni behöver inte oroa er för min mentala hälsa, jag lovar! Haha.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0