Att åka till Lund
Om jag skulle säga att allt fortsätter som det brukar skulle jag ljuga. Allting händer på samma gång och det är kaos, men det är den där sortens kaos som är rätt fint ändå. I torsdags packade jag en väska i panik, fick skjuts av en vän med en bil till flygplatsen och begav mig hela vägen ner till Skåne. Lund för att vara mer specifik. Redan i taxin från järnvägsstationen till hotellet insåg jag att jag var frälst, så fantastisk var den staden. Jag ville inte åka därifrån någonsin, så stegen mot Lunds centralstation och tåget till Stockholm var inte bara tunga för att min väska gick sönder och var tvungen att släpas. Ungefär halva sista dagen bestod mina och Åsas samtal om hur vi inte ville lämna Lund, och för varje svensk småstad tåget passerade kände jag mig lite tommare. Det lär ju inte ta länge innan jag återvänder, om man så säger.
Vad gjorde jag i Lund då, kanske ni undrar förresten? Jag var på SFS årsfullmäktige som representant för Umeå Studentkår. (SFS är alltså organisationen Sveriges Förenade Studentkårer). Förutom långa mötesförhandlingar i plenum bjöds det även på en fantastisk bankett, en liten insyn i Lunds studentliv, hängande i solen under magnoliaträd och tal av Jan Björklund (det sistnämnda minst imponerande). Det har varit ungefär sommar i Lund, allting var grönt och blommande och alla husen var gamla och fina. Kårvärlden är faktiskt himla rolig, bjuder på internhumor och är dessutom rätt spännande. Politik- och mötes-nörden inom mig är helt enkelt nöjd efter helgen.
Kommentarer
Postat av: Ibomamma
Det ser hur mysigt som helst ut......<3
Trackback
