If you have to kill me, use a tommy-gun, baby.
Den här veckan har hittills varit så extremt jobbig att jag inte ens kan sätta ord på det. Det börjar kännas som slutet på nian igen, stress, stress, stress, och det är inte bra. Jag vill bara ta studenten. Nu. Men, istället är jag kvar med ännu ett år av gymnasiestudier. Vad gör man liksom. Ingenting i mitt liv verkar klicka, helt enkelt.
Imorgon är ännu en dag. En dag som kommer kännas som tusen år. Ändå kommer jag inte hinna klart med allt jag måste hinna klart med. Värdelösa veckor.
Istället för att deppa vidare tänker jag nu äta flingor och läsa Erlend Loe. Godnatt.
Kommentarer
Trackback
