"Hen" är inget manshatare-hittepå, det är lösningen på ett lingvistiskt problem

Något jag aldrig slutar förvånas över är hur viktigt det är för vissa människor att definiera något som "manligt" eller "kvinnligt". Detta behov samhället verkar ha att ständigt tydliggöra skillnaderna mellan könen i allting. Att ständigt påpeka att det minsann finns män och det finns kvinnor och utgå från det i varje diskussion. Naturligtvis finns det män och det finns kvinnor, men hur hanterar man situationer där det faktiskt är helt irrelevant vilket kön någon har när till och med det svenska språket är utformat efter att inte kunna referera till en ospecifik person utan att hänvisa till dennes kön?

Den frågan ställde sig någon smart person redan för en herrans massa år sen faktiskt och kom fram till att det borde finnas ett könsneutralt pronomen istället för "han" och "hon"; "hen". "Hen" används alltså när könet är okänt eller irrelevant eller i fall där någon inte vill erkänna en speciell könstillhörighet. "Hen" ska inte ersätta "han" och "hon" i fall där man faktiskt vet personens kön. Detta är alltså en enkel lösning på ett lingvistiskt problem, men trots att det kan tyckas ganska simpelt egentligen har denna debatt blommat upp det senaste året och väckt starka reaktioner, både bland de som är för och emot användandet av ordet.

Jag personligen kan verkligen inte hitta några hållbara argument emot användandet av "hen". Allvarligt talat, borde inte alla tycka att det är lättsammare att säga "hen" än "han eller hon"? Det blir mer flyt i språket, helt enkelt. Det handlar inte om att, som många verkar tolka det, "avköna" samhället, utan om att fylla en språklig lucka med ett könsneutralt pronomen. Är det verkligen så kontroversiellt? Är det verkligen något radikala manshatare hittat på? Nej, det är språknördar som vill fylla en lucka i det svenska språket. Att det dessutom är ett feministiskt framsteg är som jag ser det bara ett plus. 

Ska ge er ett exempel. Niclas Wahlgren skrev idag såhär på twitter för att argumentera mot användandet av "hen":
Ja, Niclas. Adam: Han. Eva: Hon. Men de flesta är väl överens om att vi inte vet guds kön? Gud: Hen. Återigen: "Hen" ersätter inget. Punkt. "Hen" fyller ut luckor. Punkt. Som jag ser det försöker många, i likhet med Niclas Wahlgren, göra någon slags ställningstagande mot feminism genom att markera sitt avstånd till detta ord. Män kommer alltid vara män och kvinnor kommer alltid vara kvinnor, men det uppstår ett rent språkligt problem när man i en diskussion ska försöka referera till "läkaren" på ett könsneutralt sätt eller när någon faktiskt inte anser sig tillhöra något särskilt kön (Ja, vissa känner så. Det är 2012, kom över det). Detta problem löser man med "hen".

"Hen" innebär inte ett könlöst samhälle. "Hen" innebär möjligheten till ett mer mångsidigt och mindre komplicerat språk. Det är inte så himla invecklat, hörrni.


Uppdatering: Många påstår att det inte alls är ett problem eftersom man kan säga "den" istället för "hen" Att använda "Den" eller "Denne" i könsneutrala är problematiskt eftersom man då tar bort personens mänskliga identitet. Att till exempel kalla en person som inte erkänner ett visst kön för "den" är ju rent utav nedvärderande. Det behövs ett pronomen som tydliggör att man syftar på en person. Inte en man, inte en kvinna, inte en "den".



RSS 2.0